it should have been them..

Min hund är ett levande bevis på att "hunden är människans bästa vän". Hon har alltid funnits där. Genom glädje och sorg, lycka och olycka. När jag gråter är hon den som torkar mina tårar och får mig alltid att le igen, och när jag skrattar är hon alltid den som blir minst lika glad.
Hon ställer alltid upp på mina tokiga upptåg så som den gången när jag fick för mig att jag skulle klä ut henne för att se hur hon såg ut i kläder, eller de gångerna hon drog mig på skateboarden.
Det minsta jag kan säga om henne är att hon är perfekt. Hon är superförsiktig med barn och älskar att pussa på dem (speciellt när dom har kaksmulor runt hela munnen!), och hon tillåter dem att sitta på hennes rygg och dra i hennes öron trots att hon egentligen tycker att dom är skitjobbiga.

Vore det inte för min lilla tös så vet jag att jag absolut inte vore här idag så jag hade kunnat skriva detta. Utan henne vore jag helt enkelt inte hel, utan bara halv och trasig. Hon är mitt hjärta, och den dagen det är dags för henne att bli ett med stjärnorna kommer jag att tappa en del av det - men jag vet att jag har kvar alla fina minnen och känslan av att vara älskad.