it should have been them..

Jag minns när jag var liten och jag bodde här hos min pappa. Vi hade två stycken tikar av den japanska spetsrasen Shiba Inu, och båda två var helt fantastiska fast att deras föredetta ägare hade klagat och sagt att dom var odrägliga osv så dom skickade dem till oss så att vi sedan kunde omplacera dom vidare (ja, vi hade en sådan firma då).
Båda två hade små egenheter för sig. Millan, den äldsta utav dem, kunde t ex helt plötsligt börja hugga i luften samtidigt som hon pep som en dåre när man kom hem efter skolan/jobbet. Hon var även den som väckte en klockan 06.30 varje morgon, för då tyckte hon minsann att det var dags att kliva upp.
Jo-Jo (eller Jin, som hon egentligen hette), var en riktig valp trots att hon var 5 år gammal. Hon älskade när man låg ute på gräsmattan med henne och busade eller bara kliade henne på magen, hon hade också den jobbiga fasonen för sig att pinka på sig så fort hon blev glad/uppspelt, haha.

Jag kommer aldrig att glömma någon utav dem, och jag tror bannemig att nästa hund jag skaffar mig blir nog en Shiba!